Det är inte så att lusten att läsa har försvunnit, det är så att den är annorlunda. Stinget är förlorat när det kommer till att blogga. Det blev för mycket, för många människor som ville veta åsikter som jag helst ville behålla för mig själv. Kom på att för varje gång jag skrev ner vad jag tyckte om en bok försvann lite av känslan. Det var inte bara min läsupplevelse längre utan alla andras också. Relationen mellan mig och boken är högst personlig och gör sig inte, så bra som man skulle kunna tro, i text.
Njutningen ligger just nu i att prata om böcker, öga mot öga, men kända och okända människor. Att se deras ögon glittra när de pratar om en fantastisk läsupplevelse är vackert. Mycket vackrare än bilder på böcker via en blogg.
Jag tröttnade men är fortfarande Boktagen, räknar biblioteket som mitt andra hem, ger bort böcker i tid och otid, älskar att prata om böcker, lukta på dem, klämma på dem, organisera och fram för allt- läsa dem!
Beslutet är taget och ett "Hej då!" är på sin plats.
Vi ses!
