Ett litet snedsprång- Denise Rudberg

Marianne Jidhoff, 55, är åklagarsekreterare och nybliven änka. Hennes make Hans Larson, riksåklagare, var vid sin död en hyllad man. Men han var inte lika trogen sin hustru som han var trogen rättvisan. Efter Hans död blir Marianne övertalad att återvända till åklagarmyndigheten. Man har problem med läckor och man behöver någon man kan lita på. 

När en finansman blir brutalt mördad utanför sin våning på Östermalm får Marianne, tillsammans med den luttrade och erfarna kriminalkommissarien Torsten Ehn, ta sig an fallet. Brottet visar sig ha kopplingar till en märklig och sluten verksamhet som drivs i det tysta. En verksamhet dit bara de som är beredda att betala dyrt för sig har tillträde och får leva ut sina allra hemligaste fantasier. 

Tydligen ska Ett litet snedsprång tillhöra en helt ny genre. "Elegant crime". Ursäkta mig, men jag tror nog att "Elegant tantsnusk" kan passa bättre. Jag är absolut inte pryd men det är satans vad det nuppas i den här boken. Och egentligen utan någon synbar anledningen. Inte nog med att det är väldigt ingående sexscener (Jag misstänker att någon kommer läsa boken p.g.a det.) så är det otroligt mycket otrohet. Det kanske är jag som är blind för sanningen, men allvarligt är folk verkligen otrogna så till höger och vänster i "överklass områdena"? Om nu Denise har velat göra ett trovärdigt porträtt över livet som hemmafru på Djursholm så borde hon väl även ha med ett lyckligt äktenskap också? Sådana finns faktiskt.
   Så till själva "crime" biten. Ehh...ja...ja? Någon/några dör och sen löser poliserna mordet (Nej, ursäkta det är ju såklart Marianne som gör det. Dah!) och sen var det problemet ur världen. Att detta bara är första delen i en planerad serie får mig att dra djupa suckar och vilja gå och lägga mig.
Jan Waldekranz gör ett väldigt bra jobb med inläsningen och det är kul att en man läser in denna typ av bok. Tyvärr hjälper det föga eftersom boken, rent ut sagt,  är usel!


(Boken är lånad på biblioteket.)