I dagens lokaltidning läste jag att Anders Roslund och Börge Hellström har tilldelats International Dagger Award för romanen Tre sekunder. Roslund är bördig från Kristianstad och det känns ju extra fint =)
Läs mer om Roslund/Hellström HÄR
Läs mer om Tre sekunder HÄR
Har du inte läst några av dessa herrarnas böcker tycker jag absolut att du ska göra det. De är mycket spännande och välskrivna.
torsdag 28 juli 2011
tisdag 26 juli 2011
Havet är djupt.
Jag har alltid gillat böcker som utspelar sig på/i havet (ex Vi, de drunknade och En världsomsegling under havet.) så därför blev jag extra glad när jag hittade en lista på Goodreads som bara innehåller "Nautic novels". Hurra, säger jag! Hjälp, säger min plånbok!
Det är inte bara "nautic novels" som listas utan även; "Best Middle East nonfiction", "Quirky Souther Fiction" och "Best Books About How Totally Screwed Up L.A Is" och....nej, ni kan ta er en titt själva Här!
(Detta inlägget blev lite av ett länkparadis och det är en avledningsmanöver från min sida eftersom jag inte har några egna idéer på roliga listor.)
Det är inte bara "nautic novels" som listas utan även; "Best Middle East nonfiction", "Quirky Souther Fiction" och "Best Books About How Totally Screwed Up L.A Is" och....nej, ni kan ta er en titt själva Här!
(Detta inlägget blev lite av ett länkparadis och det är en avledningsmanöver från min sida eftersom jag inte har några egna idéer på roliga listor.)
söndag 24 juli 2011
Vackert.
I en tid när världen har fått se sann ondska känns det extra viktigt att få läsa något vackert, fint och magiskt.
"I may not have gone where I intendent to go, but I think I have ended up where I needed to be" Douglas Adams.
"Mitt hjärta, sa jag, var ditt.
Ditt hjärta, sa du, var mitt.
Och vackert tyckte du det lät
att gråten var min när du grät"
Nils Ferlin
"Hela världen är en rad av underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagsting."
H.C Andersen.
"Hjärtat förblir alltid ungt och kan alltid blöda."
Victor Hugo
"I may not have gone where I intendent to go, but I think I have ended up where I needed to be" Douglas Adams.
"Mitt hjärta, sa jag, var ditt.
Ditt hjärta, sa du, var mitt.
Och vackert tyckte du det lät
att gråten var min när du grät"
Nils Ferlin
"Hela världen är en rad av underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagsting."
H.C Andersen.
"Hjärtat förblir alltid ungt och kan alltid blöda."
Victor Hugo
Bild från min mans arbetsplats i Norge. |
fredag 22 juli 2011
torsdag 21 juli 2011
Mary, Mary av Julie Parsons
Det är en het sommarkväll i Dublin. En orolig mamma ringer till polisen och anmäler att hennes 20-åriga dotter är försvunnen. En vecka senare har oron stegrats till hysteri. Då gör en gammal man som rastar sin hund nere vid floden ett fasansfullt fynd. Nu startar jakten på den som våldtagit, skändat och dödat den unga Mary.
Kriminalinspektör McLoughlin leder mordutredningen. Länge famlar han och hans medarbetare i blindo; Marys mördare har skickligt undvikit att lämna några spår efter sig. McLoughlin koncentrerar spaningarna till den mördades mor, Margaret, för att därigenom komma närmare gåtans lösning. Snart inser han att intresset för henne har blivit mer än yrkesmässigt.
Finns det någon tröst? Kan det någonsin bli som förut? Finns det någon lindring i hämnden? De frågorna ställer sig Margaret, samtidigt som rättegången mot Marys mördare drar igång.
Jag förstår inte vad Parsons vill. Vill hon att jag ska känna sympati för Margaret, att jag ska tycka synd om Mary, känna för McLoughlin eller ska jag hejja på mördaren? Jag fattar ingenting!
Margaret är en sur kvinna och hon beter sig inte alls "hysteriskt" som det står på baksidan. Snarare är hon kall och inåtvänd. Vad är det för mening med det? Jag vill ju lära känna henne men Parsons ger mig inte en chans. Och Mary då? Ja, hon är ju död så där går det ju inte så bra och tyvärr växer det inte heller där fram en bild av henne som person. Hon är bara en död flicka med en konstig mamma.
Men McLoughlin då? Herregud! Kan man bli mer patetisk? På baksidan står det ju att hans känslor för Margaret övergår från yrkesmässiga till personliga. Meh!? Vet ni vad han gör? Han sitter i en bil utanför hennes hus, tjuvtittar, dricker sprit(!) och somnar med huvudet på ratten. Om det är meningen att jag ska tycka om honom och vilja att han ska lyckas i sina flirtförsök har Parsons misslyckats även där. Han är bara patetisk och Margaret vill ju inte ha honom.
Okej. Så till mördaren. Om ni, mot all förmodan, fortfarande vill läsa Mary, Mary så ska jag ju inte vara elak och avslöja hur det går för honom, men jag kan väl säga så mycket som att han också är totalt meningslös.
Sådär ja. Då var den sågningen klar.
(Boken är lånad på biblioteket.)
Kriminalinspektör McLoughlin leder mordutredningen. Länge famlar han och hans medarbetare i blindo; Marys mördare har skickligt undvikit att lämna några spår efter sig. McLoughlin koncentrerar spaningarna till den mördades mor, Margaret, för att därigenom komma närmare gåtans lösning. Snart inser han att intresset för henne har blivit mer än yrkesmässigt.
Finns det någon tröst? Kan det någonsin bli som förut? Finns det någon lindring i hämnden? De frågorna ställer sig Margaret, samtidigt som rättegången mot Marys mördare drar igång.
Jag förstår inte vad Parsons vill. Vill hon att jag ska känna sympati för Margaret, att jag ska tycka synd om Mary, känna för McLoughlin eller ska jag hejja på mördaren? Jag fattar ingenting!
Margaret är en sur kvinna och hon beter sig inte alls "hysteriskt" som det står på baksidan. Snarare är hon kall och inåtvänd. Vad är det för mening med det? Jag vill ju lära känna henne men Parsons ger mig inte en chans. Och Mary då? Ja, hon är ju död så där går det ju inte så bra och tyvärr växer det inte heller där fram en bild av henne som person. Hon är bara en död flicka med en konstig mamma.
Men McLoughlin då? Herregud! Kan man bli mer patetisk? På baksidan står det ju att hans känslor för Margaret övergår från yrkesmässiga till personliga. Meh!? Vet ni vad han gör? Han sitter i en bil utanför hennes hus, tjuvtittar, dricker sprit(!) och somnar med huvudet på ratten. Om det är meningen att jag ska tycka om honom och vilja att han ska lyckas i sina flirtförsök har Parsons misslyckats även där. Han är bara patetisk och Margaret vill ju inte ha honom.
Okej. Så till mördaren. Om ni, mot all förmodan, fortfarande vill läsa Mary, Mary så ska jag ju inte vara elak och avslöja hur det går för honom, men jag kan väl säga så mycket som att han också är totalt meningslös.
Sådär ja. Då var den sågningen klar.
(Boken är lånad på biblioteket.)
tisdag 19 juli 2011
Ofrivilligt köpstop.
Egentligen ska jag sluta tjata om hur trist det är att jobba bort hela sommaren. Jag borde vara tacksam med tanke på att en av jobbets konkurenter nyss gick i konkurs. Jag är tacksam för mitt sommarjobb, men det gör det inte mindre tråkigt. Framför allt är det bristen på pengar som stör. Jag väntar på den stora, feta lönen som kommer i augusti. Då jäkla ska här handlas böcker!
För som det ser ut nu har jag inte handlat en enda bok (förutom till mamma i födelsedagspresent) sedan i maj och det börjar kännas lite olustigt. I vanliga fall brukar jag köpa ca 4 pocketböcker i månaden och har alltid som avsikt att läsa en i veckan. Nu blir det ju, som ni vet, inte riktigt så. Men de finns iallafall i mitt hem i oändlighet och jag kan läsa dem när jag vill. (Och framför allt kan jag ta fram och fingra och klämma på dem när jag vill.)
Nu har jag istället blivit en flitig biblioteksbesökare. Inget ont i det alls, men jag känner mig lite elak. Jag samlar på mig böcker och reservationer i samma takt (om inte fortare) som jag brukar göra när jag har pengar. Det ligger travar med bibloböcker hemma och jag har abslout inte mer tid bara för att jag har mindre pengar. Snarare tvärt om. Men jag höjer väl utlångingsfrekvensen på vårt lilla bibliotek med ca 1000% och det kan väl ingen klaga på? =)
P.s Läsfrekvensen är dock fortfarande låg, men jag gör mitt bästa. D.s
För som det ser ut nu har jag inte handlat en enda bok (förutom till mamma i födelsedagspresent) sedan i maj och det börjar kännas lite olustigt. I vanliga fall brukar jag köpa ca 4 pocketböcker i månaden och har alltid som avsikt att läsa en i veckan. Nu blir det ju, som ni vet, inte riktigt så. Men de finns iallafall i mitt hem i oändlighet och jag kan läsa dem när jag vill. (Och framför allt kan jag ta fram och fingra och klämma på dem när jag vill.)
Nu har jag istället blivit en flitig biblioteksbesökare. Inget ont i det alls, men jag känner mig lite elak. Jag samlar på mig böcker och reservationer i samma takt (om inte fortare) som jag brukar göra när jag har pengar. Det ligger travar med bibloböcker hemma och jag har abslout inte mer tid bara för att jag har mindre pengar. Snarare tvärt om. Men jag höjer väl utlångingsfrekvensen på vårt lilla bibliotek med ca 1000% och det kan väl ingen klaga på? =)
P.s Läsfrekvensen är dock fortfarande låg, men jag gör mitt bästa. D.s
söndag 17 juli 2011
Dinosauriens fjädrar av Sissel-Jo Gazan
Var dinosaurierna förfäder till våra fåglar eller inte? Det är svårt att tro att det är en fråga på liv och död. Men på Biologiska institutionen vid universitet i Köpenhamn verkar en akademisk strid om dinosauriens fjäderdräkt ligger bakom ett både bissart och svårlöst mordfall.
Anna Bella Nor ska precis lägga fram sin avhandling om skräcködlornas utvecklingslinje när Lars Helland, som varit hennes handledare, hittas död med hennes avhandling i knäet och magen full av parasiter. Nu dras hon in i en hotfull brottshärva, där det snart inträffar ytterligare ett dödsfall i hennes bekantskapskrets. Är hon själv ett tänkbart offer - eller har hon med morden att göra ? Polisen Søren Marhauge försöker med Anna Bellas hjälp förtvivlat förstå sig på orsaken till Hellands död och universitetets intrigmakerier.
Ett par veckor innan skolan slutade i juni hade en tjej i min naturkunskapsklass ett föredrag om fåglars uppkomst. Det var väldigt intressant och bra och det var egentligen hennes föredrag som fick mig att norpa åt mig Dinosauriens fjädrar. Och det ångrar jag verkligen inte!
Alla karaktärerna i boken är väldigt trovärdiga och de har stannat kvar hos mig trots att det har gått över två veckor sedan jag läste ut boken. Jag tänker mycket på Anna Bella och kan inte bestämma mig om jag gillar henne eller inte. Hon är störig, gör precis som hon vill samtidigt som är en sårbar och smart ensamstående mamma. Många gånger under läsningen gör jag små utrop och tycker att Anna förstör mer än vad hon gör nytta. Men (utan att avslöja för mycket) kan jag säga att Anna vet vad hon gör och hon lyckas med det.
Dinosauriens fjädrar är otroligt välskriven, snabb och väldigt, väldigt spännande. Det är en sådan där bara-en-sida-till-bok och det var precis vad jag behövde just nu.
Det gör inget att jag lyckas räkna ut vissa delar av handlingen efter halva boken för där är så många olika avslöjande och hemligheter att jag blir helt yr av förundran. Jag förstår varför boken blev belönad med Danmark Radios Litteraturpris för 2008 års bästa roman.
Så, vill du ha spänning, mord, avslöjanden och kärlek tycker jag absolut att du ska läsa denna! Plus att du kommer lära sig en hel del om natur, biologi och, så klart, om fåglars uppkomst.
Favorit: Asfalten var klibbig av flikiga löv och vinden verkade blåsa från fyra väderstreck och gjorde hjärtat oroligt.
(Boken är lånad på biblioteket.)
Anna Bella Nor ska precis lägga fram sin avhandling om skräcködlornas utvecklingslinje när Lars Helland, som varit hennes handledare, hittas död med hennes avhandling i knäet och magen full av parasiter. Nu dras hon in i en hotfull brottshärva, där det snart inträffar ytterligare ett dödsfall i hennes bekantskapskrets. Är hon själv ett tänkbart offer - eller har hon med morden att göra ? Polisen Søren Marhauge försöker med Anna Bellas hjälp förtvivlat förstå sig på orsaken till Hellands död och universitetets intrigmakerier.
Ett par veckor innan skolan slutade i juni hade en tjej i min naturkunskapsklass ett föredrag om fåglars uppkomst. Det var väldigt intressant och bra och det var egentligen hennes föredrag som fick mig att norpa åt mig Dinosauriens fjädrar. Och det ångrar jag verkligen inte!
Alla karaktärerna i boken är väldigt trovärdiga och de har stannat kvar hos mig trots att det har gått över två veckor sedan jag läste ut boken. Jag tänker mycket på Anna Bella och kan inte bestämma mig om jag gillar henne eller inte. Hon är störig, gör precis som hon vill samtidigt som är en sårbar och smart ensamstående mamma. Många gånger under läsningen gör jag små utrop och tycker att Anna förstör mer än vad hon gör nytta. Men (utan att avslöja för mycket) kan jag säga att Anna vet vad hon gör och hon lyckas med det.
Dinosauriens fjädrar är otroligt välskriven, snabb och väldigt, väldigt spännande. Det är en sådan där bara-en-sida-till-bok och det var precis vad jag behövde just nu.
Det gör inget att jag lyckas räkna ut vissa delar av handlingen efter halva boken för där är så många olika avslöjande och hemligheter att jag blir helt yr av förundran. Jag förstår varför boken blev belönad med Danmark Radios Litteraturpris för 2008 års bästa roman.
Så, vill du ha spänning, mord, avslöjanden och kärlek tycker jag absolut att du ska läsa denna! Plus att du kommer lära sig en hel del om natur, biologi och, så klart, om fåglars uppkomst.
Favorit: Asfalten var klibbig av flikiga löv och vinden verkade blåsa från fyra väderstreck och gjorde hjärtat oroligt.
(Boken är lånad på biblioteket.)
torsdag 14 juli 2011
Världens bästa dag.
Det kom ett paket. |
Det är inte sant!! |
Det är en bok som är en väska som är en bok. |
Världens bästa Sherlock. |
Så jäkla snygg! |
tisdag 12 juli 2011
I brevlådan!
Igår hittade jag ett paket i brevlådan. Det var boken som jag vann i en utlottning hos Swedishzombie. Jippie! Det första min make gjorde var att norpa med sig den till jobbet (han är borta en vecka) sen sa min zombiefrälsta syster att det var hennes tur efter honom. Får se när det bli min tur =)
Jag har inte riktigt lyckats lista ut han har kunnat skriva hälsningen på svenska, men det finns ju Google så det är väl ingen konst. |
Etiketter:
bokliv,
författare,
jag,
kul,
nytt
söndag 10 juli 2011
Sammanfattning av vecka 27
VARNING! Nedanstående text kan uppfattas som stötande och bör ej läsas av arbetssökande eller personer som saknar humor.
MÅNDAG: Klockan ringer. Jag kastar på mig kläder och tvångsmatar mig själv med frukost. Med lite hjälp av en spegel och smink lyckas jag göra mitt ansikte mänskligt. Jag svingar mig upp på Gröna Faran (cykeln) och trampar allt vad tyget håller till stationen. Kommer fram och upptäcker att det är tre minuter tills tåget går. Tungt flämtande och med svetten droppande hinner jag krångla upp boken ur ryggsäcken, öppna den och läsa en sida innan det är dags att kliva ombord. På tåget har jag exakt tio minuter på mig att läsa och jag hoppas att alla passagerare är tysta och låter mig njuta av detta sällsynta tillfälle. Gör de inte det suckar jag högt och tydligt, smackar med tungan och ger onda ögat. Framme. Jobba, jobba, jobba, jobba, "välkommen till xxx xxx du pratar med Stéphanie, jobba, jobba o.s.v gånger fem tusen. Lunch, som jag skyndar mig att äta upp, så jag hinner läsa i ca 20 minuter. Jobba, jobba, jobba. Arbetsdag slut. Tåget hem. Sitter som en zombie och orkar knappt visa biljetten för tågvärdinnan för det känns så komplicerad. Framme på stationen. Gröna Faran och jag tvingas, som alltid, att kämpa i motvind och det får mig att vilja lägga mig ner på asfalten och dö. Jag skriker ut mitt hat till Gud. Varför alltid denna motvind?! Hemma. Kissa hund. Laga mat. Äta. Inta zombieläge framför Tv:n. Somna.
TISDAG: Se Måndag.
ONSDAG: Se Måndag och Tisdag.
TORSDAG: Se Måndag, Tisdag och Onsdag.
FREDAG: Se Måndag, Tisdag, Onsdag och Torsdag.
LÖRDAG: Se hela jävla veckan!
SÖNDAG: Ledig! Tvätta, städa, damma, laga mat, läsa andra bloggar, plocka undan, vila. Läsa??
ANTAL LÄSTA BÖCKER: 0
ANTAL LÄSTA SIDOR: 174
ANTAL FUNGERANDE HJÄRNCELLER: 2 (EVENTUELLT 1)
Men jag tror jag ser en ljusning på denna studentplåga kallad sommarjobb: det är bara fem veckor kvar!! Jippi. Någon som vågar slå vad om hur många sidor (nej inte böcker) jag kommer hinna läsa?
MÅNDAG: Klockan ringer. Jag kastar på mig kläder och tvångsmatar mig själv med frukost. Med lite hjälp av en spegel och smink lyckas jag göra mitt ansikte mänskligt. Jag svingar mig upp på Gröna Faran (cykeln) och trampar allt vad tyget håller till stationen. Kommer fram och upptäcker att det är tre minuter tills tåget går. Tungt flämtande och med svetten droppande hinner jag krångla upp boken ur ryggsäcken, öppna den och läsa en sida innan det är dags att kliva ombord. På tåget har jag exakt tio minuter på mig att läsa och jag hoppas att alla passagerare är tysta och låter mig njuta av detta sällsynta tillfälle. Gör de inte det suckar jag högt och tydligt, smackar med tungan och ger onda ögat. Framme. Jobba, jobba, jobba, jobba, "välkommen till xxx xxx du pratar med Stéphanie, jobba, jobba o.s.v gånger fem tusen. Lunch, som jag skyndar mig att äta upp, så jag hinner läsa i ca 20 minuter. Jobba, jobba, jobba. Arbetsdag slut. Tåget hem. Sitter som en zombie och orkar knappt visa biljetten för tågvärdinnan för det känns så komplicerad. Framme på stationen. Gröna Faran och jag tvingas, som alltid, att kämpa i motvind och det får mig att vilja lägga mig ner på asfalten och dö. Jag skriker ut mitt hat till Gud. Varför alltid denna motvind?! Hemma. Kissa hund. Laga mat. Äta. Inta zombieläge framför Tv:n. Somna.
TISDAG: Se Måndag.
ONSDAG: Se Måndag och Tisdag.
TORSDAG: Se Måndag, Tisdag och Onsdag.
FREDAG: Se Måndag, Tisdag, Onsdag och Torsdag.
LÖRDAG: Se hela jävla veckan!
SÖNDAG: Ledig! Tvätta, städa, damma, laga mat, läsa andra bloggar, plocka undan, vila. Läsa??
ANTAL LÄSTA BÖCKER: 0
ANTAL LÄSTA SIDOR: 174
ANTAL FUNGERANDE HJÄRNCELLER: 2 (EVENTUELLT 1)
Men jag tror jag ser en ljusning på denna studentplåga kallad sommarjobb: det är bara fem veckor kvar!! Jippi. Någon som vågar slå vad om hur många sidor (nej inte böcker) jag kommer hinna läsa?
torsdag 7 juli 2011
Helt klart bäst!
Det absolut coolaste på nätet just nu kan du hitta på swedishzombie. Han har på något sätt lyckats få Robert Swartwood att skriva en novell som publiceras på just swedishzombie. Hur jäkla häftigt är inte det!?
Klicka HÄR och njut av denna novell. Helt gratis!
Etiketter:
bokliv,
författare,
tips
måndag 4 juli 2011
Sommarenkät!
Denna roliga enkät hittade jag hos Boklusen.
Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?
Jag skulle hoppa rakt in i Borta med vinden. Att få höra fraset från de fina klänningarna, lyssna på Scarletts gnäll och bli löjligt förtjust i Rhett är en dröm!
Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag vet faktiskt inte. Det ligger en hel trave på nattduksbordet, men just nu är jag helt uppe i Gargoylen och vill inte att den ska ta slut.
Hur får du oftast boktips?
Självklart får jag många tips från andra bokbloggare, men jag är ganska duktig på att fylla på min vill-ha-lista helt själv.
Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?
Det blir nog en hel hög med chick-lit böcker som jag vet att jag aldrig kommer att läsa igen och som kanske inte var så bra från början. Att bränna böcker är inte ok men om man nu ska göra det kan det ju vara lite färggrannt =)
Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du ska vara den bok som sparas och varför?
Egentligen borde det kanske vara Fahrenheit 451 eftersom den kan tänkas vara lite uppmuntrande i en sådan situation. Men nej! Självklart är det the one and only En världsomsegling under havet. Den har allt!!
Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?
Jag skulle hoppa rakt in i Outlander-serien, knuffa undan Claire och kasta mig i armarna på Jamie. Oh la la, vilken man!
Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?
Jag skulle stanna upp, tappa hakan och fråga Jules Verne vad fasiken han höll på med.
Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?
Jag skulle skriva en bok om mig och min syster. Hon jobbar som zombieologist vid Umbrella Inc* och jag är expert på geografi. Tillsammans reser vi världen runt och mördar zombier.
*Om det hade funnits på riktigt så lovar jag att hon hade jobbat som det.
Vilken typ av böcker behövs det fler av?
Böcker som får en att gapskratt! Typ Tre män i en båt och Dumskallarnas sammansvärjning.
Finaste budskapet från en bok du har läst?
Det vet jag nog inte riktigt, men världens finaste citat kommer från Shantaram. "Det är ingen hemlighet om den inte gör ont att behålla" Så sant!
Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?
Jag skulle hoppa rakt in i Borta med vinden. Att få höra fraset från de fina klänningarna, lyssna på Scarletts gnäll och bli löjligt förtjust i Rhett är en dröm!
Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag vet faktiskt inte. Det ligger en hel trave på nattduksbordet, men just nu är jag helt uppe i Gargoylen och vill inte att den ska ta slut.
Hur får du oftast boktips?
Självklart får jag många tips från andra bokbloggare, men jag är ganska duktig på att fylla på min vill-ha-lista helt själv.
Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?
Det blir nog en hel hög med chick-lit böcker som jag vet att jag aldrig kommer att läsa igen och som kanske inte var så bra från början. Att bränna böcker är inte ok men om man nu ska göra det kan det ju vara lite färggrannt =)
Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du ska vara den bok som sparas och varför?
Egentligen borde det kanske vara Fahrenheit 451 eftersom den kan tänkas vara lite uppmuntrande i en sådan situation. Men nej! Självklart är det the one and only En världsomsegling under havet. Den har allt!!
Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?
Jag skulle hoppa rakt in i Outlander-serien, knuffa undan Claire och kasta mig i armarna på Jamie. Oh la la, vilken man!
Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?
Jag skulle stanna upp, tappa hakan och fråga Jules Verne vad fasiken han höll på med.
Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?
Jag skulle skriva en bok om mig och min syster. Hon jobbar som zombieologist vid Umbrella Inc* och jag är expert på geografi. Tillsammans reser vi världen runt och mördar zombier.
*Om det hade funnits på riktigt så lovar jag att hon hade jobbat som det.
Vilken typ av böcker behövs det fler av?
Böcker som får en att gapskratt! Typ Tre män i en båt och Dumskallarnas sammansvärjning.
Finaste budskapet från en bok du har läst?
Det vet jag nog inte riktigt, men världens finaste citat kommer från Shantaram. "Det är ingen hemlighet om den inte gör ont att behålla" Så sant!
söndag 3 juli 2011
Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson
Hanna är född på 1860-talet i Dalsland, nära norska gränsen. Det råder kärva tider - undernäring och panikartad utvandring gör att de unga som blir kvar tidigt tvingas ta ansvar för sin egen försörjning. Hannas tillvaro gungar och får stadga först när hon träffar en man. Han kommer norrifrån, är lite udda och gammal men ansvarskännande. När de gift sig rustar de tillsammans upp en vattenkvarn. De har barn i två kullar och lever ett drägligt liv. En dag orkar dock mannen inte längre. Hanna blir änka och söker en ny framtid i sekelskiftets Göteborg.
Johanna är Hannas dotter. Hon har goda minnen från Dalsland, pappan och de år då hon blir vuxen i Göteborg - en stad som under hennes livstid byter ansikte, från industriproletariat till välordnad storstad. Villkoren blir bättre, men den enskildes anonymitet ökar och klassklyftorna är fortfarande påtagliga. Johanna vaknar politiskt och reagerar mot kvinnors sämre villkor.
Anna är Johannas dotter. Hon är en modern yrkeskvinna och hennes liv är händelserikt. Ur ett nutida perspektiv tar hon på olika sätt del av mammans och mormoderns liv, förstår ibland, berörs och påverkas. Hon jämför med sitt eget och ser skillnaderna - men även likheterna.
I början av boken var jag ganska förvirrad. Vem av alla dessa röster tillhöra Anna? Är Johanna Hannas mormor? Först tänkte jag ge upp, men jag lät spelaren gå och det är jag otroligt glad över. De otroliga historierna som Fredriksson väver samman är helt underbara. Hon skriver så bra och uppläsaren, Anna Godenius, är skicklig på att ge de tre kvinnorna olika röster.
Anna, Hanna och Johanna får mig att plocka fram gamla fotografier och undra hur min gammelmormor hade det. Var det lika svårt för henne som för Johanna? Var livet lika hårt och hände det att, även hon, förbannade Gud? Boken känns otroligt trovärdig och lite som en lättare form av arbetarlitteratur. Det är så roligt att läsa om när den första bilen kom till byn och alla innevånarna blev stumma av häpnad eftersom man vet att det har hänt i verkligheten. Att få läsa om Hannas flytt från norskbygden, in till det moderna Göteborg, är verkligen hjärtskärande och på något sätt lider jag med den gamla kvinnan. Hennes förvirring inför rinnande vatten i lägenheten är liknade min när jag ser ett barn på 4 år skriva helt obehindrat på datorn. Mirakel? Vad hände? Vart är framtiden på väg och hur mycket av det gamla ska man behålla?
Det är egentligen inget märkvärdigt med dessa kvinnornas livsöden, utan de är som de flesta kvinnor varit och alltid kommer vara: de svara för omsorgen av barn, hus och make. Och de låter detta gå före mycket annat. De glömmer sig själva samtidigt som de slåss för att finna ut vem de egentligen är. Allt detta skildras på ett långsamt, sakligt och livligt sätt och jag kan inte göra annat än att älska denna vackra bok.
Extra ping till Lingonhjärta! Har du inte läst denna tidigare tycker jag absolut att du ska göra det.
(Boken är lånad på biblioteket.)
Johanna är Hannas dotter. Hon har goda minnen från Dalsland, pappan och de år då hon blir vuxen i Göteborg - en stad som under hennes livstid byter ansikte, från industriproletariat till välordnad storstad. Villkoren blir bättre, men den enskildes anonymitet ökar och klassklyftorna är fortfarande påtagliga. Johanna vaknar politiskt och reagerar mot kvinnors sämre villkor.
Anna är Johannas dotter. Hon är en modern yrkeskvinna och hennes liv är händelserikt. Ur ett nutida perspektiv tar hon på olika sätt del av mammans och mormoderns liv, förstår ibland, berörs och påverkas. Hon jämför med sitt eget och ser skillnaderna - men även likheterna.
I början av boken var jag ganska förvirrad. Vem av alla dessa röster tillhöra Anna? Är Johanna Hannas mormor? Först tänkte jag ge upp, men jag lät spelaren gå och det är jag otroligt glad över. De otroliga historierna som Fredriksson väver samman är helt underbara. Hon skriver så bra och uppläsaren, Anna Godenius, är skicklig på att ge de tre kvinnorna olika röster.
Anna, Hanna och Johanna får mig att plocka fram gamla fotografier och undra hur min gammelmormor hade det. Var det lika svårt för henne som för Johanna? Var livet lika hårt och hände det att, även hon, förbannade Gud? Boken känns otroligt trovärdig och lite som en lättare form av arbetarlitteratur. Det är så roligt att läsa om när den första bilen kom till byn och alla innevånarna blev stumma av häpnad eftersom man vet att det har hänt i verkligheten. Att få läsa om Hannas flytt från norskbygden, in till det moderna Göteborg, är verkligen hjärtskärande och på något sätt lider jag med den gamla kvinnan. Hennes förvirring inför rinnande vatten i lägenheten är liknade min när jag ser ett barn på 4 år skriva helt obehindrat på datorn. Mirakel? Vad hände? Vart är framtiden på väg och hur mycket av det gamla ska man behålla?
Det är egentligen inget märkvärdigt med dessa kvinnornas livsöden, utan de är som de flesta kvinnor varit och alltid kommer vara: de svara för omsorgen av barn, hus och make. Och de låter detta gå före mycket annat. De glömmer sig själva samtidigt som de slåss för att finna ut vem de egentligen är. Allt detta skildras på ett långsamt, sakligt och livligt sätt och jag kan inte göra annat än att älska denna vackra bok.
Extra ping till Lingonhjärta! Har du inte läst denna tidigare tycker jag absolut att du ska göra det.
(Boken är lånad på biblioteket.)
lördag 2 juli 2011
Trögt.
26 grader, 91% luftfuktighet och klockan är 21:25. Det känns som min hjärna är fylld av segt slajm (ni vet sånt grönt som luktar lite kemiskt) och mina tankar kan varken samlas eller samarbeta. Suck och stön. Jag vill ju läsa eftersom de senast två månaderna har böckerna bara samlats på hög. Jag bara stirrar på dem och orkar inte engagera mig. Så trist när man är inne i en sådan här period och det enda man kan göra är att vänta ut eländet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)