
Om jag hade läst denna boken i vanligt pappersformat tror jag att den hade blivit liggandes på sängbordet. Halvläst och bortglömd. Aldrig mer igen känns som en dussinbok. Här finns inte direkt några snillrika dialoger, personregistret är inte att häpna över och storyn är ganska förutsägbar och osannolik.
Vad som får mig att läsa ut den är uppläsaren, Per Ragnar. Han är helt makalöst bra! Det är han som får historien att leva och karaktärerna att bli mänskliga. Hans uppläsning är precis på gränsen till radioteater utan att det bli larvigt. Så, Per Ragnar ska ha en eloge och ett stort tack för att han fick mig att lyssna färdigt. 7 timmar för en ljudbok är inte överdrivet långt tid, men det hade kunnat bli outhärdligt med denna storyn som grund.
Hoppsan! Det blev kanske lite väl hårt här känner jag. Det Hans Koppel ska ha tack för är de korta kapitlen. De för historien snabbt framåt.
Fler som har läst boken är: Bokbrus och Annika.
(Boken är lånad på biblioteket.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Din kommentar betyder mycket för mig. Tack!