tisdag 25 januari 2011

Ambivalent till mord

Det är den varmaste sommaren någonsin i Östergötland. Linköping dallrar i hettan och i de omgivande skogarna rasar de värsta skogsbränder trakten sett. Tidigt en morgon hittas en fjortonårig flicka irrandes naken och våldtagen i stadens största park. Flickan själv minns ingenting och kriminalinspektör Malin Fors och hennes kollega Zeke tvingas försöka nysta i de få ledtrådar som finns. Men hur hamnade flickan i parken och vem är förövaren? Samtidigt anmäls en annan flicka försvunnen av sina föräldrar och kort därpå görs en fasansfull upptäckt vid en badplats utanför staden. Sommardöden har kommit till Linköping och under några varma julidagar förvandlas drömmen om sommaren till en fruktansvärd mardröm... 




Nu har jag suttit i flera dagar och tänkt skriva och ju mer jag tänker desto surare blir jag. Jag vet inte alls hur jag ska förhålla mig till denna bok. Ena stunden tänker jag att "den är ju hur bra som helst" för att i samma tanke känna "vilket skit". Detta är andra delen i serien om Malin Fors och henne är det inget fel på. Tror jag. Jag retar mig lite på att man inte får lära känna henne ordentligt utan att det är så mycket hemligheter. Jag blir irriterad och känner att jag inte vill lära känna henne samtidigt som jag, i nästa stund, gnider min små geniknölar blodiga för att lista ut vad det är för hemligheter hon bär på.
Själva mordgåtan i boken blir jag bara mindre och mindre intresserad av och mycket riktigt blir jag besviken på slutet. Åh, jag vet fortfarande inte vad jag tycker. Eller jag har ju redan beställt (i vad jag kan se nu, ett lite förhastat beslut) tredje delen så det är väl bara att bita ihop och hoppas på det bästa. Hoppas på att Malin Fors barndomshemligheter kryper upp till ytan illa kvickt och att i nästa bok faktiskt få veta lite mer om mördaren. 
(Jag älskar dock hans långa och välformulerade meningar!)


Favorit: Klockan på väggen i polishusets fikarum, beläget strax innanför inspektörernas kontorslandskap, visar fem över fem, den röda sekundvisaren rör sig som i reumatisk slowmotion upp mot sextio och hela dagen verkar matt och trött på sig själv.






Så här tyckte pocketblogg.se om den och så här skrev svd när den var nyutkommen.


(Boken är köpt för egna pengar.)

2 kommentarer:

  1. Det där lät inge vidare. Framför allt med tanke på att jag skall läsa alla tre böckerna i samband med en utmaning som jag är med i. Har jag tur är de i alla fall uthärdliga :-)

    SvaraRadera
  2. Jag kanske var liite hård, men jag blev besviken. Fast jag ska ju också, som sagt, läsa de andra så vi får hoppas på det bästa =) Hör gärna av dig när du vet vad du tycker.

    SvaraRadera

Din kommentar betyder mycket för mig. Tack!