En fallande stjärna.

Ett kors. En stjärna.


Åtskilda i hundra år, gömda i varsitt mörker. Tilsammans utgör de en nyckel till världens bäst bevarade hemlighet.
Nu har de kommit fram i ljuset igen. Jakten har börjat.


En jakt där historikern Don Titelman är både jägare och byte, utan att riktigt förstå varför. Men han anar att i fel händer är kors och stjärna en katastrof.


Det är inte rättvist att recensera en bok som man inte har läst ut, så därför tänker jag inte göra det. Men jag tänker berätta varför du inte ska lyssna på denna förskräckliga bok.


A) Uppläsaren, John Rabaeus, river sig ständigt i skägget, halvrapar och kniper sig i näsan när han pratar. Högt och tydligt! Hur tänkte ljudteknikerna där? Kunde de inte plocka bort de ljuden? Det kanske passar in att riva sig i skägget när man läser ett stycke där man ska representera en skäggig man, men det funkar inte på en uppläsning av en ung tjej. Att kväva rapningar och knipa sig själv i näsan funkar inte heller så bra på ljudbok. Mitt tips är att snyta sig och att inte dricka någon kolsyrad dryck innan man ska spela in.
 Sen när Rabaeus ska göra "rollen" som en tysk gammal professor, av något slag, låter han mest som en dålig variant på Itzhak Skenström från Hipp!Hipp!. Jag ger upp.
B) Historien och komplotten är så värdelös att jag vill spy!


Så, nu har ni fått min åsikt och läsning sker på egen risk!


(Boken är lånad på biblioteket.)