Guns n´roses litteratur.

På väggen i mitt flickrum hängde en affisch med Guns n´roses. Varje kväll innan jag skulle gå och lägga mig pussade jag på Axl Rose mun. Efter ett antal år blev hans mun alldeles vit och smulig så jag var tvungen att ta ner affischen. Min kärlek och passion till Guns n´roses har dock levt kvar. Jag blir fortfarande helt salig när jag lyssnar på någon av deras skivor och en av mina största drömmar är att de någon gång ska återförenas. (Jag har för övrigt en två timmars lång minneslucka när jag såg Guns n´roses (ok, bara Axl Rose) i Globen för ett antal år sedan. Typiskt!)
Eftersom jag både är bokmal och deras största (självutnämnda) fan så har jag slukat alla böcker som någonsin skrivits om dem. Nu har jag äntligen även fått hem Steven Adlers självbiografi My appetite for destruction.
Det ska bli så otroligt spännande att få läsa vad han har att säga om sin tid i världens största och bästa rockband!
(Ok. Det som står här uppe är bara för att verka vuxen. Egentligen är jag fortfarande som en 14 årig tjej och vill inget mer än att få gifta mig med Axl Rose. Jag brallar nästan på mig varje gång jag hör en låt av dem och inte minst när jag ser en musikvideo)